Forside årsrapport

Årsrapport 2020 – 2021

Forord: Nordisk samarbejde trodsede coronaen

Samarbejdet mellem de nordiske public service-medier blomstrer. Der er masser af drama og fakta-produktioner på vej ud til børn, unge og voksne i de fem nordiske lande med støtte fra Nordvision. Hér følger et hurtigt overblik i billeder og tekst.

Forside årsrapport

Mod alle odds og trods alle Corona-benspænd blev 2020 det næstbedste år i samarbejdets historie, når det gælder antallet af nordiske co-produktioner. Samlet set co-producerede vi over 2200 programepisoder og gennemførte over 260 projekter og tv-serier.

Børnedrama, voksendrama, ungdrama og faktaserier er lige nu de store samarbejdsområder. Strategisk set er det vigtigt, at det indhold vi samarbejder mest om, også er det indhold, partnerne prioriterer højst. Set med de øjne blev 2020 ikke det kriseår, man kunne frygte.

2020 blev det næstbedste år i samarbejdets historie, når det gælder antallet af nordiske co-produktioner”

Et af resultaterne er, at vi sammen styrker det nordiske børne-tv-samarbejde yderligere under arbejdsnavnet Barn14 (B14). Nordisk børne-tv-samarbejde er uden sidestykke i verden, når vi ser på volumen, kvalitet, på deling af indhold, formater, og vidensdeling.

Sammen har vi bedre mulighed for at blive hørt. Det har vi benyttet os af i 2020, hvor DR, NRK, RUV, SVT, SR, UR og Yle sammen gav vores svar på, hvordan vi ser på Europas digitale fremtid. Her har vi bl.a. gjort det klart for EU, at Nordvisionspartnerne ønsker, at de internationale tech-virksomheder skal respektere public service-broadcasternes redaktionelle uafhængighed.

2020 blev også året, hvor alle territorier i Norden blev omfattet af det fællesnordiske public service-samarbejde, da vi kunne byde velkommen til Ålands Radio och TV Ab fra Ålandsøerne som nyt medlem af Nordvision. Øgruppen er en finsk selvstyrende øgruppe med 30.000 indbyggere.

Tak for et godt samarbejde i 2020. Vi ser i spændt forventning frem mod et år, hvor samarbejdet igen kan blomstre frit i hele Norden.


Ordførende for Nordvision og mediedirektør i NRK,
Øyvind Lund

Generalsekretær i Nordvision,
Henrik Hartmann

Billede fra en tidligere sæson af Eagles fra SVT Foto: SVT/New Stories

Efter Skam kommer…

Coverbillede fra en tidligere sæson af Eagles. Foto: Kristoffer Jönsson/SVT

… sæson 3 af svenske Eagles. Serien vises i alle fem nordiske lande 

Ikonisk billede af den norske serie Skam. Foto: NRK

Det nordiske samarbejde om ung-indhold er vokset kraftigt de seneste år 

Sanne Övermark er producent i SVT

“De unge er den absolut vigtigste målgruppe i Norden. Dem SKAL vi alle forholde os til og give dem det bedste vi har…”  –  Sanne Övermark, dramaproducent for Eagles i SVT

Billede fra NRK-serien 19 hvor man kan se hovedpersonerne

Samarbejdet mellem DR, NRK, RUV, SVT og Yle fortsætter for fuld styrke.

Serien "Jag kommer" er en af årets samproduktioner. Foto: Svenska Yle

I 2021 er der 150 000 Euro fra Nordvisionsfonden til udvikling af nordiske ung-projekter.

Les hele artikkelen ved at scrolle videre. 

UNG: Efter Skam kommer… Eagles

”Det er rørende og modigt, når unge mennesker ringer mig op og fortæller deres historie, fordi de har set vores serier. For mig siger det noget om, at vi kunne blive endnu mere relevante for de unge, som jo ellers ser Netflix og er på YouTube i stor stil,” siger Sanne Övermark, ungdramaproducent på serien Eagles (SVT).

Sanne Övermark er producent i SVT

Anmeldelserne har været gode og seertallene rigtige gode på ung-dramaserien ’Eagles’ sæson 1 og 2. I juni 2021 kommer så sæson 3, og sæson 4 er også på vej. Dramaserien Eagles handler om unge mennesker i en lille svensk by, hvor kærlighed, rivalisering og venskab væves sammen i en stenhård satsning på ishockey og drømme om en anden fremtid.

Jeg så gerne et endnu mere forpligtende nordisk ung-samarbejde, så vi kunne topfinansiere hinandens serier.

Sanne Övermark, Eksekutiv Producent SVT

Norske Skam gav alle de nordiske public service-medier blod på tanden i forhold til at kunne producere relevant ungdrama til public service-bolagenes egne streamingtjenester. Blandt dem SVT, som sammen med produktionsselskabet New Stories også gik i gang med at udvikle serier målrettet den unge målgruppe.

Allerede ved en åben casting til hovedrollerne spredte der sig et rygte om, at man var gået i gang med at producere en svensk udgave af Skam. Det var med til at skabe stor interesse for Eagles-serien, allerede inden den gik i produktion.

Bilde fra optagelserne af Eagles i Malmö. Photo: SVT / New Stories
Optagelserne til Eagles 3 er i gang og sendes i juni 2021. En sæson 4 er også på vej. Foto: SVT/New Stories

”Stort set alle svenskerne har set eller hørt om Eagles, og den har ramt rigtig godt i unge-målgruppen. Seriens succes tror jeg især skyldes, at de unge medvirkende ikke er superstars, men almindelige unge mennesker, som de unge i Sverige kan identificere sig med, og som spejler deres liv i provinsen,” siger Sanne Övermark, der er producent på serien.

NRK har førertrøjen

Antallet af nordiske ungdramaserier er øget markant i tiden efter Skam.
Nordvisions-samarbejdspartnerne har således co-produceret mere end 10
dramaserier, hvert år de seneste tre år. Og det er fortsat NRK, der fører an.

”Med NRKs Skam så vi i hele Norden, at vi kan nå en målgruppe, som vi jo
egentlig havde opgivet at nå med vores indholds-produktion. Siden er DR, Yle og SVT jo fulgt med udviklingen, men NRK har jo stadig førertrøjen. De er mest ambitiøse, og jeg beundrer, og misunder, de mange serier, de producerer, også for unge minoritetsgrupper,” siger Sanne Övermark.

Levende billeder vokser blandt unge

Unges medieforbrug af levende billeder er eksploderet de seneste år. Ifølge
Sanne Övermark bruger de unge kun beskedne tre procent af medietiden på SVT, ifølge bolagets egen undersøgelse.

”Jeg tror, der er et kæmpe behov for det, vi producerer til de unge. Hvis vi
laver godt indhold, så ser de det. De unge ser jo Eagles, Festen, og Edits
dokumentarindhold til unge. Jeg oplever at blive ringet op af unge mennesker, der ser mit navn på rulleteksten. De fortæller modigt om deres liv, deres bekymringer og drømme. De oplever at blive taget alvorligt, når de ser indhold produceret til dem”, fortæller Sanne Övermark.

Vi burde styrke vores samarbejde yderligere

Konkurrencen om de unge seere er taget til de seneste år. Sanne Övermark er bekymret for, at public service-medierne taber de unge, hvis ikke man har et større tilbud til dem året rundt, og hun opfordrer til yderligere nordisk samarbejde.

”SVT kommer til at bibeholde en frekvens på tre ungedramaserier hvert år. Det er jo egentlig ikke en langsigtet strategi. Men det er jo min helt egen holdning, da jeg jo beskæftiger mig med denne målgruppe. Vi har jo allerede et stærkt nordisk ung-samarbejde, så hvorfor ikke styrke dette samarbejde yderligere. Jeg så gerne et endnu mere forpligtende nordisk ung-samarbejde, så vi kunne topfinansiere hinandens serier og tilgængeliggøre mange flere nordiske serier, for så vil vi jo kunne give de unge et løfte om nyt ung-indhold, året rundt.”

Eagles 3 (SVT)
Samprodusenter: NRK, DR og Yle
Produktionsselskab: New Stories
Creator: Stefan H. Lindén
Produktionsstøtte: SEK 2,156,000 (Eagles 1)
og SEK 3,433,333 (Eagles 2)
Sesong 3 premiere: June 2021

Keyart for Stockholms blodbad

Virkelighedens ”Game of Thrones”

Afhuggede hoveder - rekvisitter Stockholms Blodbad

Den historiske dokumentar om Stockholms blodbad har ligheder med Game of Thrones…

… og benytter sig af nogle af de samme virkemidler: Professionelle skuespillere, virkelighedstro kostumer og tidstypisk scenografi.

Halshugging på Stockholms torg

Selve blodbadet fandt sted på Stockholms stortorv, som er genskabt tro mod de virkelige begivenheder.

Det tog en animator fire uger at illustrere, hvordan den store danske hær byggede sig op på vejen mod Stockholm… Sekvensen varer 20 sekunder.

Patrick Bratt er producent i SVT

“Vi er nødt til at indfri seernes krav til visuel kvalitet, selvom vi har begrænset med penge” – Patrick Bratt, executive producer, SVT

Stockholms Blodbad behind the scenes

Stockholms blodbad (SVT)
Samproducenter: DR, NRK og YLE
Produktionsselskab: Faktabruket
Premiere: Januar 2021

FAKTA: Virkelighedens Game of Thrones fandt sted i Stockholm

SVT vækker blodigt magtspil om den svenske trone til live med ambitiøse crowd-animationer og dramatiseringer på Hollywood-niveau. Nødvendigt for at leve op til publikums høje krav til visuel kvalitet, mener producent Patrick Bratt.

Halshugging på Stockholms torg

Den blodigste begivenhed i Europa i fredstid. Sådan betegner historikere blodbadet i Stockholm for 500 år siden.

Den danske kong Christian den 2. lod sig den 4. november 1520 krone og hylde som arvekonge af Sverige ved en tre dage lang fest for den svenske elite på Stockholms Slot. Dagen efter festen kaldte han gæsterne ind i slottets store sal og smækkede portene i, hvorefter han i ledtog med ærkebiskop Gustav Trolle anklagede og dømte en række toneangivende adelsfolk og gejstlige til døden. I alt 82 mennesker blev i de følgende dage halshugget på Stortorvet, fordi de var modstandere af kongens planer om at samle Sverige, Norge, Finland og Danmark under én konge.

Seerne har høje krav til den visuelle kvalitet, og dem er vi nødt til at indfri, selvom vi har begrænset med penge”

Patrick Bratt, Producent SVT

Hvis historien lyder bekendt, kan det skyldes ligheden med Red Wedding fra Game of Thrones, hvor Lord Walder Frey tager en lignende hævn over kong Robb Stark.

Var fire uger om 20 sekunders sekvens

Og netop den høje produktionskvalitet, som seerne er blevet forvænt med i streamingserier som Game of Thrones, manifesterer sig i SVTs to dokumentarafsnit om ‘Stockholms Blodbad’ (link til SVT Play), som blev vist med en uges mellemrum omkring årsskiftet fra 2020 til 2021.

”Seerne har høje krav til den visuelle kvalitet, og dem er vi nødt til at indfri, selvom vi har begrænset med penge,” siger Patrick Bratt, der er executive producer hos SVT Dokumentar. ”

Opgaven har SVT lagt ud hos en ekstern producent, Daniel Skogström fra Faktabruket, som har bygget Stockholm op i 3D og betjent sig af green screen for at vise selve blodbadet så realistisk som muligt. Der er anvendt professionelle skuespillere, og kostumer og scenografi ligger så tæt på virkeligheden som muligt. Samlet er det med til at løfte indtrykket af scener, der giver associationer til en Hollywood-produktion.

Dokumentaren anvender desuden crowd-animationer og fly over, som illustrerer med oversigtsbilleder, hvordan den store danske hær med tusinder af soldater bygges op på vejen mod Stockholm.

”Der er tale om to sekvenser, der samlet kun varer 20 sekunder, men det har taget en freelance-animator med erfaring fra gaming-verdenen fire uger at producere den. Til gengæld anvender vi den flere gange,” fortæller Daniel Skogström.

Manus udgjorde den største udfordring

Den største udfordring set med Daniel Skogströms øjne er imidlertid ikke teknikken, men derimod at skrive manus.

”Det var en stor opgave at koge fortællingen ned til en historie, man kan følge på to timer. Man er nødt til at forenkle, uden at det bliver fejlagtigt, for fortællingen skal være historisk korrekt.”

Derfor har Daniel Skogström allieret sig med en af Sveriges bedst respekterede historikere, Bo Eriksson, som er garant for den historiske akkuratesse.

Dokumentaren er tro mod historiske fakta og søger at genskabe stemning og miljø. Foto: SVT

Om baggrunden for at producere en dokumentar om et af de blodigste kapitler i svensk historie, siger Patrick Bratt:

”Vi er alle en del af vores historie, og den må man kende. Måske er det ikke så forskelligt, hvad som driver mennesker nu som da. Og så viser historien et sliding doors-moment. Gustav Vasa havde ikke haft en chance for at blive konge, hvis ikke alle de toneangivende adelsfamilier var blevet henrettet.”

En del af optagelserne foregår i København og i Bergen. Hér huserede Christian den 2. eller Christian Tyran, som han kaldes i Sverige, også.
Der er tale om en nordisk samproduktion, som DR, NRK og YLE har støttet.

Har du en idé til et faktaprojekt? Næste møde for Fakta er 7. april og afholdes digitalt. Mere information findes på nordvision.org.

Virala genier fra Svenska Yle var en af sidst års samproduktioner

14 børne-dramaserier hvert eneste år fremover. Det har DR, NRK, Svenske Yle og SVT aftalt at lave tilsammen.

Akavet er en af DRs B14 bidrag

DRs ’Akavet’ er en af de første serier.

Tittelbillede fra ZombieLars NRK

Børne-redaktionerne deler idéer med hinanden. Og får nye, gode koncepter retur.

Klassebillede fra den svenske versionen af Klassen. Også Der laves både en svensk, dansk og norsk udgave af serien.

SVT og NRK har overtaget serieformatet ‘Klassen’ fra DR…

Dino Laboratoriet er en af DRs nye produktioner.

DR har fra SVT fået formatet Dinolabbet med adgang til komplet udstyret tv-studie og produktionsfolk…

Bolibompa Baby er lavet for de aller mindste.

Og nu laver både DR, NRK, Svenska Yle og SVT også indhold for de allermindste…

Minibarna er NRKs forsøg på at nå de aller yngste

… der bygger på public service og nordiske værdier.

Morten Skov Hansen er chef for DR Ultra og Ramasjang

“Vi kan godt lade os skræmme af de store globale aktører, men vi kan også vende det om, og se på hvilke enestående muligheder vi har for at differentiere os” 

– Morten Skov Hansen, Chef for DR Ramasjang og DR Ultra

BØRN: Børnedrama sætter ekstra turbo på samarbejdet

De nordiske børnekanaler rykker endnu tættere sammen ved at forpligte sig til at co-producere minimum 14 årlige dramaserier. Kanalerne har et trumfkort, som selv ikke globale mastodonter som Netflix og Disney kan stikke, mener DRs børne-tv chef.

Dino Laboratoriet er en af DRs nye produktioner.

Børneredaktionerne i Nordvisionssamarbejdet træder i voksendramaets
fodspor med etableringen af et nyt formaliseret og forpligtende
samarbejde, som fremover sikrer de unge og de yngste mindst 14 nye
nordiske dramaserier hvert år
.

B14 kommer i forlængelse af N12-dramasamarbejdet, og baggrunden
er, at konkurrencen på børneindhold aldrig har været hårdere, samtidig
med at budgetterne er presset. Dertil kommer, at broadcasterne udvider
målgrupperne til at omfatte de alleryngste.

Vi kan godt lade os skræmme af de store globale aktører, men vi kan også vende det om og se på, hvilke enestående muligheder vi har for at differentiere os.

Morten Skov Hansen, DR

Udfordringerne kalder på et tættere nordisk samarbejde, mener Morten Skov Hansen, der er chef for DR Ramasjang og DR Ultra.

”Vi står med mange af de samme udfordringer og har stor glæde af vidensdeling og faglig sparring. Vi har hver især høje ambitioner, og det er med til, at vi holder hinanden skarpe.”

Overtager produktionssetup fra SVT

De nordiske børneafdelinger både samproducerer og udveksler indhold.
Det kan også ske ved at overtage hinandens indhold og gøre det til sit
eget, som det er tilfældet med DRs fiktionsserie Baseboys, som SVT har
overtaget og gjort til Up4Noise
.

DRs ’Akavet 3’ er en af de 14 nye serier i B14-samarbejdet. Foto: DR

Omvendt har SVT skabt et produktionssetup for en dinosaurusserie i et tvstudie, som DR overtager med alle produktionsfolk og indholdssetup, men med dansk vært, straks svenskerne er færdige med deres optagelser.

Og der er mange også helt konkrete eksempler på fordelene ved det fælles,
nordiske samarbejde, mener DR-chefen. Både NRK og SVT har udvidet med
universer for de alleryngste fra 1 til 4 år, og nu har DR også en kanal på vej.

”Vi bygger videre på de indsigter, NRK har gjort omkring billedkomposition, brug af farver, og hvordan børnene orienterer sig visuelt. Og fra SVT er vi inspireret af, hvordan SVT bruger fagter i sanglege,” fortæller Morten Skov Hansen.

Superlokalt er relaterbart

Konkurrencen udefra på børneområdet er taget til de senere år, senest
med indtoget af Disneys streamingtjeneste på det nordiske marked.

“Disney+ er bare en forstærkelse af den udfordring, Netflix bragte til
med massive investeringer i markedsføring, som følger med, når man
arbejder i et internationalt marked.”

Men det globale afsæt har også sine begrænsninger, vurderer
Morten Skov Hansen.

Udfordringerne fra de internationale streamingtjenester kalder på et tættere nordisk samarbejde, mener Morten Skov Hansen, der er chef for DR Ramasjang og DR Ultra. Foto: DR

”Vores indhold skal ikke fungere i Spanien, Asien eller Sydamerika. Vi er super lokalt funderet, og det er langt mere genkendeligt og relaterbart end tv, der skal fungere globalt.” Morten Skov Hansen mener, at vi i Norden har langt større ligheder end forskelle.

DR prøvede grænser af med ’Ultra smider tøjet’

Menneskers kroppe er forskellige, og det hjalp DR med at afmystificere for børnene i ’Ultra
smider tøjet’. Foto: DR

”Vi har et klart slægtskab og et værdisæt om den gode barndom, og vi tør
tage emner op, som også kan være svære, og som man aldrig ville se i Disneys univers,” fortæller han og nævner som eksempel ʼUltra smider tøjetʼ, hvor tykke, tynde, tatoverede, piercede voksne klæder sig nøgne, for blandt andet at gøre op med idealforestillingen om udseendet.

Vi kan godt lade os skræmme

Morten Skov Hansen var med til at lancere DR Ultra for 10 år si den, men har været en tur omkring internationale giganter som Time Warner, Discovery og Cartoon Networks, inden han vendte tilbage til DR.

”Og det står i dag klart for mig, hvilket kæmpe privilegie det er at kunne skære opgaven så skarpt, som vi kan. Vi kan godt lade os skræmme af de store globale aktører, men vi kan også vende det om og se på, hvilke enestående muligheder vi har for at differentiere os,” siger han og nævner endnu et eksempel.

”Vi laver nyheder for børn. Det kommer man aldrig til at se hos Disney.”

B14-samarbejdet:

  • DR: 4 serier per år
  • NRK: 4 serier per år
  • SVT: 4 serier per år
  • Svenske Yle: 1 – 2 serier per år
    B14 er et samarbejde mellem DR, SVT, NRK og Svenske Yle. RUV, UR og Yle kan håndplukke projekter fra pakken.

Se alle serier nævnt her:

Keyart for SVT sin nye serie "Tunna blå linjen"

Efter nogle år i dvale, giver SVT krimigenren nyt liv

Gruppebillede fra "Tunna blå linjen"

“Thin Blue Line”

SVTs nye krimiserie handler om 6 betjente, som er ansatte ved Malmøs politi.

Arrestasjon i serien "Tunna blå linjen"

Serien stiller spørgsmålet: Hvordan kan du forblive et helt og kærligt menneske, når du dagligt møder samfundets absolutte bagside i dit job?

Anna Croneman er dramachef i SVT. Foto: SVT

“Publikum var ved at være trætte af krimigenren, men jeg synes vi har været med til at  genopfinde genren med denne serie” 
Anna Croneman, dramachef SVT

"Tunna blå linjen" SVT

Anmelderne og publikum kunne lide det de så:  

”… så skickligt utfört att det inte ens tar emot att erkänna att man emellanåt blir gråtmild”

– Expressen

Keyart for SVT sin nye serie "Tunna blå linjen"

”En skön och smått oemotståndlig blandning av osminkad vardagsrealism, charmig relationsdramatik och passion på jobbet”

– Dagens Nyheter

Et utvalg av bilder fra kommende dramaserier fra Nordic 12

Hvert år samproducerer og viser DR, NRK, RUV, SVT og Yle – 12 nye nordiske dramaserier 

DRAMA: ”THIN BLUE LINE” – ny svensk hverdagskrimi på vej til hele Norden

”Hvordan kan du forblive et helt og kærligt menneske, når du dagligt møder samfundets absolutte bagside i dit job. Seerne kommer til at møde menneskelige karakterer med fejl og mangler i en slags Hill Street Blues i 2020 i Malmø.” Sådan sammenfatter SVT´s dramachef Anna Croneman indholdet i SVT´s nye dramaserier.

Kollasje af billeder fra serien "Tunna blå linjen"

Serien Tunna Blå Linien, som får premiere primo 2021 i hele Norden, handler om Sara, Magnus, Jesse, Leah, Dani och Faye, som alle er ansat ved politiet i Malmö.

De kæmper hver især med at få deres hårde arbejdsliv til at hænge sammen
med privatliv og relationer til deres venner. Deres arbejdsplads er gaderne i Malmö, en by med mange sider.

Illustration fra serien.
Politifolkenene tager seerne med ud i de lokale miljøer og giver plads til anderledes fortællinger end de gængse. Foto: SVT / Anagram

Behov for at genopfinde genren

Norden, og ikke mindst Sverige, er kendt for sine fantastiske krimibøger og
krimiserier. Men der har ikke været mange nordiske tv-krimiserier de sidste år. Ifølge SVTs dramachef Anna Cronemann var der opstået en form for mæthed.

”Jeg tror, at de fleste mennesker, både publikum og manusforfattere, måske
var lidt trætte af genren
. At alle indså, at hvis man skulle lave endnu en tv-krimi, skulle man på en eller anden måde genopfinde genren. Måske var det muligt gennem en række serier baseret på reelle sager, såsom f.eks. ‘Efterforskningen’ og ‘Jagten på en morder’. Jeg tror, at som verden ser ud i dag, er der en stærk længsel efter drama og dramedy”.

Norden viser fornyelseskraft

Samtidig med at hun erkender, at Nordic Noir nok har haft sin tid, peger hun på, at to ud af seks udvalgte seriebidrag var nordiske ved den internationale dramafestival C21 i London sidste år.

”Faktisk synes jeg, at vi i Norden har grund til at være stolte. Det er muligt, at luften gik ud af Nordic Noir på et tidspunkt, men på C21 havde vi – de nordiske public service-bolag – to ud af de seks særlige udvalgte seriebidrag til visning i den ikke-engelske dramaklasse. Og når vi så snakker om dramatendenser, så synes jeg f.eks. dramaserier som SVTs ‘Kalifatet’, NRKs ‘22. juli og DRs ‘Ulven kommer’ viser en meget stærk fornyelseskraft blandt de nordiske public service-medier. Så seerne får nu både nye former for tv-drama og tv-krimi,” siger Anna Croneman.

Portrett av Anna Croneman, sjef for drama i SVT. Foto: Eva Edsjö/SVT
Betydningen af et stærkt dramasamarbejde bliver større for hver dag, vurderer SVTs dramachef Anna Croneman. Foto: SVT

Ønsker sig et stort nordisk projekt

Ifølge den svenske dramachef er udfordringen lige nu på dramaområdet, at
de store internationale streamingtjenester udgør en ”god” one-stop-shop for
producenter, manusforfattere, instruktører, skuespillere og nye talenter. Man undgår besvær med for eksempel at skulle søge finansiering flere steder, og umiddelbart kan det se nemmere ud at gå til. Men som hun også påpeger:

”Så sælger de selvfølgelig de fleste af deres rettigheder på denne måde, hvilket kan have andre konsekvenser. Men det ser ikke ud til at bekymre nogen lige nu, så derfor skal vi i bolagene møde denne konkurrence med høj kvalitet og samtidig være modige”.

De nordiske public service-bolags dramachefer og dramaenheder har haft et tæt samarbejde gennem mange år. Igennem de seneste to år har man forsøgt at styrke dette yderligere gennem Nordic12-samarbejdet, hvor man sammen som et minimum co-producerer 12 nordiske dramaserier hvert år.

”Jeg ser, at betydningen af et stærkt nordisk drama-samarbejde bliver større og større hver dag. Jeg synes, at vi nordiske dramachefer har en rigtig god dialog og et ægte samarbejde. Det er ikke altid vi er ”det samme sted i øjeblikket”, men det betyder ikke noget, fordi det ikke er fuld enighed, der hjælper os med at komme videre. Hvis jeg virkelig skulle ønske mig noget endnu mere af det nordiske samarbejde i fremtiden, så er det et virkeligt stort, fedt nordisk projekt,” erklærer Anna Croneman.

Og faktisk er nordiske dramachefer lige nu ved at få udviklet et norsk
dramaprojekt, der måske kan få et stort pan-nordisk gennemslag og
dermed opfylde Anna Cronemans ønske.

Tunna blå linien (SVT)
Co-producers: DR, NRK, RUV and Yle
Production company: Anagram
Main writer: Cilla Jackert
Main director: Sanna Lenken
Premiere: January and February 2021 in all five
Nordvision-countries.

Jari udenfor

I en ny serie av Yle undersöker den internationellt kända kriminalexperten Jari Louhelainen brott genom DNA

Jari bagom bånd mærket med "police"

Serien tar oss med när Jari gräver i detaljerna kring Finlands mest kända mordfall.

Jari i bil

Jakten är invecklad: Jari säger att det svåraste med att göra tv om DNA är ovissheten. Blir det något framsteg?

Jari i laboratoriet

Ovisst eller inte: Tittarna får se hela processen, ända in i laboratoriet där 60 år gammalt DNA kan ge resultat. DR och SVT gillade idén och är med som samproducenter.

Ari produsent for "Mordens DNA"

De flesta som sett serien har tittat på alla avsnitt...

Brott intresserar folk, och det visas inte minst av hur populär true crime-genren är, säger seriens producent Ari Lehikoinen.

Nordiske samproduktione innom fakta och kulturområdet

Disse er alle eksempler på nordiske samproduksjoner fra Fakta- og kulturgruppen. Meld deg på neste møte og få muligheten til å realisere din idé.

FAKTA: Jari – den moderna Sherlock Holmes

Hur tar sig public service an den allt mer populära genren true crime? Yle ville ge sig in i kategorin med en riktig nutida Sherlock Holmes i centrum. Det ville DR och SVT också och gick in som samproducenter. Jari tog sig an ett olöst 60 år gammalt mord som fortfarande berör och upprör i Finland.

Illustrationsbillede fra Mordens DNA fra Yle

Juni månad år 1960. Fyra unga, varav två minderåriga, angrips med kniv och en sten när de tältar vid Bodom träsk i Esbo i södra Finland. Tre av dem dör i den brutala attacken, den fjärde överlever och kommer i omgångar under drygt 40 år att anklagas för morden. Någon mördare har aldrig kunnat fällas i domstol. Däremot finns en del föremål kvar i polisens arkiv.

Finsk lag spärrar ännu vägen

Det är här som Yles nya serie, ”Mordets DNA”, med DR och SVT som
samproducenter, kliver in i bilden
. Hela säsong ett, i fyra avsnitt som levererades till samproducenterna i slutet av januari i år, koncentrerar sig på fallet med de mördade ungdomarna.

Brott intresserar folk, och true crime-genren är populär just nu”

Ari Lehikoinen. Yle

”I framtiden kan polisen i Finland analysera DNA på ett helt annat sätt än just nu, bara lagen ger möjlighet till det. Det var också vår utgångspunkt med serien. I fallet Bodom har polisen sparat föremål, som ett örngott med spår av sädesvätska, i vakuumförpackning för att de ska kunna undersökas igen i framtiden”, säger seriens producent på Yle, Ari Lehikoinen.
Han konstaterar att DNA-tekniken i dag är så bra att du kan rita en passbild av personen som lämnat spår. Men i nuläget får polisen i Finland bara använda DNA för att avgöra om de misstänker rätt person.

Huvudpersonen i Yles samproduktion, Jari Louhelainen, går med sina många
år av erfarenheter kring kriminalundersökningar på djupet i ett av Finlands
mest omdiskuterade mordfall. Foto: Yle

I Sverige ändrades lagen för något år sedan, och sedan dess har polisen där
bland annat klarat upp ett 16 år gammalt dubbelmord i Linköping tack vare
DNA-prover som lämnats in hos släktforskningsdatabaser. Det här gör samtidigt serien ”Mordets DNA” nordiskt intressant, konstaterar Ari Lehikoinen.

Professor med öga för mikroskopiska spår

I seriens mittpunkt står Jari Louhelainen som en 2020-talets Sherlock Holmes. Han har en lång karriär bakom sig, som doktor vid ett universitet i Liverpool och som docent vid Helsingfors universitet. Hans specialområden är kriminologisk och medicinsk forskning.

”Till skillnad från i en påhittad kriminalserie så berättar vi i den här serien om hela processen, från provtagning till slutresultat. Serien innehåller många tekniska detaljer och visualiseringar som vi annars sällan ser på tv”, säger Louhelainen.

Under utvecklingen av serien användes arbetsnamnet ”Jari – den moderna
Sherlock Holmes”. Jari Louhelainen pekar också på att flera av den fiktiva
Sherlocks arbetssätt förekommer i vår tids polisarbete.

De flesta vill se hela serien

Reaktionerna från de finländska tittarna har varit positiva, säger både Aki
Lehikoinen och Jari Louhelainen. På Yle Arenan har andelen tittare som inte sett vidare efter föregående avsnitt varit försvinnande liten – tittarna vill se serien till slut.

”Eftersom vårt arbete dokumenteras från början, så är nog osäkerheten kring vad vi ska komma fram till den största utmaningen i att göra en sådan här tv-serie. Om vi inte får tag på bevismaterial eller DNA-prov så blir det ett väldigt kort projekt”, säger Louhelainen.

I den här serien har Yle inte kunnat utpeka en mördare. Man kunde däremot utesluta misstänkta, och det blir också intressant tv.

”Brott intresserar folk, och true crime-genren är populär just nu. Av etiska skäl har den också kritiserats, och det är en relevant fråga hur public service tar sig an den här typen av innehåll. Stödet från samproducenterna var väldigt viktigt för oss, och vi ser med glädje fram emot nästa faktapitch i Nordvision”, säger Ari Lehikoinen.

Vad blir resultatet av alla intrikata provtagningar? Enligt Jari Louhelainen,
seriens kriminaltekniska expert, är just osäkerheten kring svaren något av det
mest utmanande med att göra true crime för tv. Foto: Yle
Drama podcast illlustration. Photo: Alberto Restifo/Unsplash.com

Ett team med nordiska forskare försvinner i Sibirien

Mikrofon podcast studio. Photo: Jonathan Velasquez/Unsplash.com

… så byggs dramatiken upp i den första samnordiska utvecklingen av podcastdrama: ”Permafrost”.

Anders Stegger arbejder med podcast og drama i DR

“’Permafrost’ kan inspirera dem som gör podcast i våra bolag att samarbeta mer” – Anders Stegger, DR

Illustration från Sveriges Radio

Det sker mer: Nästa resultat av podcast-samarbetet är redan på väg…

DR har beställt en dansk version av manuset till Sveriges Radios ”Exorcismen i Eksjö”.

Headset på rød bakgrunn illustration til podcast artikkel. Foto: Markus Spiske / Unsplash.com

Permafrost (DR)
Samproducenter: NRK og Sveriges Radio
Produktionsbolag: Munck
Utvecklingsstöd: 20 000 EUR

PODCAST: Permafrost – det första samutvecklade nordiska podcastdramat

Podcastlyssnandet ökar, utbudet och antalet plattformar likaså. De nordiska public service-bolagen kan erbjuda en närhet till den egna kulturen, det egna språket och igenkänning. Nu är utvecklingsarbetet i full gång för att ta fram den första samnordiska dramapodcasten. Möt: Permafrost.

Drama podcast illlustration. Photo: Alberto Restifo/Unsplash.com

Varför samarbetar vi inte mer nordiskt kring ljudinnehåll?
Anders Stegger säger att tanken slog honom rätt tidigt. Han tillträdde under 2020 som redaktör i DR Medier med ansvar för bland annat podcastfiktion.
”Den naturliga förklaringen är förstås att man inte kan lägga till undertexter när innehållet bara går in i öronen. Men det betyder ju inte att man inte kan göra större utvecklingsarbeten ihop”, säger han.

Det finns också en risk med att ha för många kockar. Därför görs utvecklingsarbetet i Sverige.

Anders Stegger, Ansvarig för DRs dramautbud på podcast

Genom att göra varsin version av ett och samma påkostade manus skulle alla parter få en bättre produkt. Anders Stegger konstaterar att podcastområdet i sig inte rör sig med mycket pengar, men om de nordiska bolagen slog ihop sina plånböcker lite oftare, och använde sin gemensamma tankekraft, så kunde det på sikt leda till fantastiska projekt.

Sagt och gjort – han bokade in ett möte med Sveriges Radio och NRK.

”Sänd mig något bra som ni gjort”, uppmanade han. SR skickade något som
fick Stegger att spärra upp öronen – här kunde vi ha något…

Dette billede har en tom ALT-egenskab (billedbeskrivelse). Filnavnet er slider3dr-0241647-1024x576.jpg
Anders Stegger tillträdde under 2020 som ansvarig för DR:s dramautbud i podcastform. Varför samarbetar vi inte mer, frågade han sig. Nu är processen igång för att stärka banden mellan de nordiska public servicebolagens podcastredaktioner. Foto: DR

Fler nordiska inslag i manuset

”Permafrost” är pitchat till SR av produktionsbolaget Munck, som en podcast fiktionsform. Ett forskarlag har rest till Sibirien för att undersöka tundran.

Plötsligt förlorar kollegorna hemma i Skandinavien kontakten med de utsända. Radioskuggan är total. Ett räddningsteam skickas till Ryssland för att ta reda på vad som hänt. Efter fler diskussioner hoppade DR och NRK på tåget. Detsamma gjorde Nordvisionsfonden, som gav projektet utvecklingsstöd i november.

Nu har vi fått stöd för att utveckla det och se om det kunde ge något extra att man ger karaktärerna olika nordiska nationaliteter, eller om det som de kommer fram till i Ryssland har något att göra med Skandinavien. Vi har bett podcastens utvecklare att se på hur vi kunde få in de skandinaviska länderna i historien, utan att det för den skull blir möte mitt på Öresundsbron”, säger Anders Stegger.

Nationella versioner och skådespelare

Hur gör du då samutvecklade podcaster nordiskt tilltalande utan att förstöra historien? Lösningen ser ut att bli tre nationella versioner med olika skådespelare för de tre länderna.

”Det finns också en risk med att ha för många kockar. Därför görs utvecklingsarbetet i Sverige. DR och NRK kommer med förslag och idéer längs vägen, men annars försöker vi ta ett steg tillbaka när besluten ska tas”, säger Stegger.

Enorma krav på skådespelarinsatserna

Han ser tydliga möjligheter för dramagenren inom podcast. ”I Finland har Yle haft stora framgångar med fiktionspodden ’Radio Sodoma’, som en fjärdedel av befolkningen lyssnade på. I Danmark väntar vi fortfarande på vår första fiktionshit.”

Att bara berätta genom ljud kommer med stora krav, konstaterar
Anders Stegger.

”I en tv-serie kan du leva med ett par dåliga repliker så länge bildberättandet är fantastiskt. I en podcast har du bara ljudets trovärdighet att gå på. Det ställer enormt stora krav på skådespelarna. Om det är skådespelare du känner gott från förr så kan det hända att du skapar bilder av dem i huvudet från deras tidigare roller, och så blir det fel.”

Det här är bara början

Illustration Sveriges Radio Exorcismen i Eksjö podcast drama
DR:s kontakt med Sveriges Radio ledde ganska snart också till att en annan svensk produktion, ”Exorcismen i Eksjö”, fångade danskarnas intresse. Snart kan DR:s lyssnare ta sig an en dansk version av den fängslande svenska podcastserien. Illustrationsfoto: Sveriges Radio

Det har ändå inte stoppat Steggers iver över att hitta nya spännande
dramaprojekt för podcastavdelningen – tvärtom. Faktiskt har hans kontakter till SR och NRK redan resulterat i ett andra samarbete.

”Jag har precis beställt en produktion baserad på ’Exorcismen i Eksjö’, som
SR gjort.
Den nämndes i samband med att jag snackade med SR och NRK.
De sände den till mig, och jag tyckte den var helt fantastisk. Så nu arbetar
manusförfattarna i Sverige på en dansk version. På sätt och vis är det här också ett resultat av samarbetet inom Nordvision”, säger Anders Stegger.

Här under kan du höra hur SR:s “Exorcismen i Eksjö” låter.

Pinse, pingst, helluntai

Varför firar vi våra religiösa högtider? En ny nordisksamproduktion reder ut begreppen för alla skolelever.

Religionsfilmerna är bland de allra mest använda hos NRK Skole. Nu har NRK gjort en modern videoserie med humor och värme

Selma Ibrahim Karlsen är känd för tittarna genom NRK:s barnprogram.  I de andra nordiska versionerna ersätts hon av kollegor från respektive länder tack vare en grön skärm.

Pål Solum er ansvarlig for NRK Skole. Foto: NRK

All information som är unik för enskilda länder har lagts i slutet av videorna. Därför kan serien anpassas som man vill, berättar Pål Solum på NRK Skole.

Totalt ingår 20 filmer som förklarar högtider från både kristendomen och andra världsreligioner.

Religiøse høytider (NRK)​
Produktionsbolag: TV Inter ​
Samproducenter: DR, UR och Svenska Yle ​
Produktionsstöd: 330.000 NOK

KUNSKAP: Animationer för hela Norden i ny undervisningssatsning ​

NRK Skoles videor för religionsundervisningen är bland de flitigast använda i bolagets utbud för skolorna. Samtidigt började materialet kännas föråldrat. Nu har Nordvisions kunskapssamarbete samproducerat en hel serie med nya filmer, där animationer och inspelningar framför grön skärm spelar huvudrollen.

Varför firar vi egentligen pingst? 

Även om du som ung tillhör den kristna tron, så är det inte så enkelt att förhålla sig till högtiderna som radar upp sig under året. För många innebär det rätt och slätt en ledig dag. 

NRK Skole ville tydliggöra bakgrunden till såväl kristna som andra religiösa högtider, och göra det på ett uppdaterat och lite underhållande sätt. 

Resultatet är 20 helt nya filmer, med både animation och programledare, som samproducenterna i DR, UR och Svenska Yle kan byta ut till sina egna profiler. Videorna är producerade av norska Inter TV. 

”För skolornas del, som ju är dem vi riktar oss till, så finns det i Norge rätt ont om material som förklarar de här sakerna ordentligt, och på ett sätt som träffar målgruppen”, säger Pål Solum, projektledare för NRK Skole. 

Det material som finns, säger han, är ofta lite gammaldags eller för vuxet. Därför var målet att uppdatera utbudet ordentligt.  

Dette billede har en tom ALT-egenskab (billedbeskrivelse). Filnavnet er aars-reli05-1024x575.jpg
I de nordiska länderna håller vi fast vid högtider med lång tradition. Lucia är ett exempel som återkommer med traditionellt firande i flera länder. NRK:s samproducerade serie ger skoleleverna svar på varför vi uppmärksammar dessa högtider. Foto: TV Inter.

Fördelningen – tio filmer om kristna högtider, och tio om andra religioners motsvarigheter – utgår från den nya norska läroplanen där undervisningen fördelar sig precis på det sättet. 

Vi vill inte skapa debatt med de här filmerna, men förbereder oss på reaktioner Pål Solum, NRK

Lärarna ivriga på nytt material 

Beställningen på det nya materialet kom på sätt och vis direkt från lärarna själva. 

”För ett år sedan, i januari, hade vi en workshop med tio lärare inom ämneshelheten Kristendom, religion, livsåskådning och etik, eller KRLE. De här ämnena har vi inte haft resurser att göra så mycket med de senaste fem-tio åren. Men vår statistik visar att de religionsfilmer vi har är bland de mest använda. Lärarna tyr sig till videorna väldigt mycket”, säger Pål Solum. 

Idén växte fram om en modern videoserie med humor och värme, och samtidigt väcktes tankarna om en bredare, samnordisk satsning. 

Tack vare användningen av en grön bakgrundsskärm i de delar där programledaren syns i bild, så kan serien anpassas efter samproducenternas egna önskemål. På det sättet kan de andra nordiska länderna lägga in sina egna programledare. 

”Vi ville själva ha en profilerad programledare från NRK Super. Selma Ibrahim Karlsen syns i Supernytt, så alla unga känner henne och tycker hon är rolig. Hon snackar de ungas språk”, säger Pål Solum. 

Dette billede har en tom ALT-egenskab (billedbeskrivelse). Filnavnet er aars-reli07-1024x575.jpg
NRK och produktionsbolaget TV Inter har eftersträvat en serie med humor och värme. Beställningen kom i princip direkt från norska lärare. Foto: TV Inter.

Förväntar sig respons 

Pål Solum säger att NRK förväntar sig reaktioner på den nya serien. 

”Ickereligiösa tycker kanske inte vi ska använda pengar på det här. Religiösa kanske tycker vi tar upp fel inriktningar inom religionerna. Vi avbildar inte profeten Muhammed, som i sig är en väldigt aktuell frågeställning för lärarna. Det har varit en utmaning för animatörerna, att berätta utan att ha med avbildningar av profeten. Vi vill inte skapa debatt med de här filmerna, men förbereder oss på reaktioner”, säger han.  

För att förenkla för samproducenterna så har all information som är specifik för Norge lagts i slutet av videorna. På det sättet kan den enkelt klippas bort och ersättas, och de andra nordiska bolagen får tillgång till allt digitalt material för egna anpassningar. 

Dette billede har en tom ALT-egenskab (billedbeskrivelse). Filnavnet er aars-reli08-1024x575.jpg
”Vår statistik visar att de religionsfilmer vi har är bland de mest använda. Lärarna tyr sig till videorna väldigt mycket”, säger Pål Solum, projektledare för NRK Skole. Foto: NRK.

”Vi tycker att det här är ett nytt och väldigt bra sätt att tänka på framöver, när vi förhoppningsvis kan ha mer samarbete kring sådana här projekt. Vi har redan talat om det i Nordvisions kunskapsgrupp. Vi har ju alltid ett gemensamt intresse av att dela mer”, säger Pål Solum. 

Fantorangen sitter på toalettet

Fingrene væk fra det redaktionelle indhold

Sådan lyder budskabet til techgiganter som Facebook, Google og Apple.

Ramasjang Mysteriet DR Ramasjang

Konkret fjernede Google Play en fantasielefant, der prutter, og et barn, der ryger lakridspibe.
Alfons Åbergs piberygende far led samme skæbne.

Illustration af tech virksomheder

EU-Kommissionen fremlagde i december 2020 to lovforslag, der skal regulere techgiganterne.

Margrethe Vestager i online møde

Generaldirektørerne i Nordvisions fem public service-selskaber gjorde tidligt i forløbet den redaktionelle uafhængighed til en topprioritet.

Charlotte Niklasson er direktør for Nordvision i Bruxelles

Nordvisions direktør i Bruxelles, Charlotte Niklasson, følger udviklingen tæt. I anden halvdel af 2022 kommer forslagene tilbage fra medlemsstaterne, hvor de lige nu ligger til høring.

BRUXELLES: Techgiganter skal holde fingrene fra redaktionelt indhold

Nordvisionspartnerne vil sikre, at nyt direktiv fra EU stiller krav om, at digitale platforme respekterer public service-broadcasternes redaktionelle uafhængighed.

Ramasjang Mysteriet DR Ramasjang

Facebook, Google, Apple og tilsvarende nøgleaktører skal ses som
rene distributionsplatforme. Derfor skal techgiganterne ikke på nogen måde redigere det indhold, som de nordiske public service-broadcastere gør tilgængeligt via deres platforme.

En fantasielefant, der prutter, og et barn og en voksen, der ryger lakridspibe, var lige som Alfons Åbergs piberygende far for skrap kost
for Google Play.

Sådan lyder hovedkravet fra Nordvisions generaldirektører, som tidligt i processen har forsøgt at påvirke et lovforslag under betegnelsen Digital Services Act, som Europa-Kommissionen barsler med.

Ytringsfrihed under pres

Hensigten med loven er at bryde den dominans, som de globale digitale
platforme har opnået, og som i dag ligger uden for europæisk kontrol.
”Det absolut vigtigste for os er at sikre vores redaktionelle uafhængighed. Vi
tager fuldt legalt ansvar for, at vi overholder lovgivningen i vores respektive lande, og derfor skal der ikke ske en yderligere redaktionel bedømmelse, som ligger uden for vores kontrol,” siger Charlotte Niklasson, som er direktør for Nordvisions kontor i Bruxelles og dermed ansvarlig for at fremme de nordiske positioner på embedsmandsniveau.

Når de forskellige digitale platforme sætter egne ofte uigennemskuelige
standarder for tilladeligt indhold, presser man samtidig ytringsfrihed, kulturel diversitet og mediernes mangfoldighed. Det udgør et demokratisk problem og rokker ved befolkningens tillid til medierne, påpeger Nordvision i sin indstilling til Kommissionen.

Nordvision illustrerer problematikken med en række helt konkrete eksempler på, hvordan techgiganterne agerer smagsdommere og gatekeepere.

Alfons Åbergs far bortcensureret

Et eksempel er DRs Ramasjang-app som Google Play tog ned, fordi den indeholder en sekvens, hvor et barn sammen med værten illuderer Sherlock Holmes ved at bruge en lakridspibe. Det fandt Googles censorer uforeneligt med et underholdningsunivers for børn. Tilsvarende måtte Alfons Åbergs piberygende far se sig bortcensureret fra platformen helt uden varsel. Samme skæbne overgik NRKs Fantorangen, en elefantlignende fantasifigur, som sidder på toilet og prutter til fornøjelse for de helt små i alderen to til fire år. Her mente Google, at en målgruppe på 11 til 13 år i stedet ville være pas sende.

NRKs fantasifigur Fantorangens prutter blev for meget for Google Play. Foto: NRK

Et andet vigtigt krav for de nordiske public service-broadcastere er at få adgang til data, som techgiganterne indsamler ved at stille broadcasternes produktioner til rådighed på sine platforme.

”Og så har vi fokus på findability. Vores indhold skal ikke drukne til fordel for betalt indhold eller for platformenes eget indhold,” fortæller Charlotte Niklasson.

Fakta: Kommissionen fremlagde 15. december 2020 to lovforslag, som har til formål at regulere techgiganterne på hhv indhold og økonomi.
Forslagene er lagt ud til kommentering hos medlemsstaterne. Denne proces ventes afsluttet efter halvandet til to år, altså i anden halvdel af 2022.

2015: 

SKAM tog hela Norden, och sedan världen, med storm.

Doggystyle fra DR

Sedan dess har nordiska unga tagit många nya innehåll till sina ❤

Eagles fra SVT

Nordisk public service känner sin unga publik och satsar på den.

Yle

Nästa nordiska innehåll för unga – vad ska det vara?

Är det du som har den idén? Sök stöd i Nordvision för att utveckla den!

NRK

Den 23 mars kan du pitcha din idé online. Om den blir vald får du pengar för att ta den till nästa steg!

Festen från SVT
 

✓ Dokumentär
✓ Sociala medier
✓ Fakta
✓ Publikresearch
✓ Satir
✓ Podcast
✓ Drama…

ALLA typer av idéer för en ung publik är välkomna.

 

Ge dig själv och din idé chansen att utvecklas! Kom med och pitcha!

Tala med din ung-beställare. Eller kontakta Nordvision! Vi hjälper dig vidare. Läs mer här

Ung-pitch i mars: Extra stöd till utveckling!

På kort tid har ungsamarbetet blivit Nordvisions tredje största. Det vill vi gärna använda maximalt, och Nordvisionsfondens styrelse har beviljat extra pengar till unga utvecklingsprojekt under 2021. Sammanlagt öronmärks omkring 150 000 euro till unga utvecklingsprojekt.

Vi vill bredda det nordiska ung-samarbetet till att omfatta utveckling av innehåll och format på både nya och gamla områden såsom podcast och annan audio, dokumentärer och drama, sociala medier, och publikundersökning.

Pitcha ditt projekt i mars

Projekten pitchas på Nordvisions Ung-möte den 23 mars. Utvecklingspitchen är öppen för alla typer av projekt riktade mot unga vuxna, 16-29 år.

Deadline för registrering av projekt till pitch blir den 19 mars. Målet är att alla pitchade projekt ska ha svar innan påsk, och projekt som får stöd rapporterar tillbaka sex månader senare, hösten 2021. En jury med representanter för de nordiska public service-bolagen avgör vilka utvecklingsprojekt som ska få stöd.

Externa och frilansande producenter kan också söka support.

Förbered din idé för nästa steg

Om du har en utvecklingsidé som du vill förverkliga så kan du ansöka om pengar till projektet. Tala med din beställare.

Nordvisions sekretariat finns också alltid tillgängligt för frågor och diskussion om din idé.

Läs mer >